Industrin i norra Sverige befinner sig mitt i en historisk utveckling. Stora investeringar inom energi, grön teknik och avancerad produktion gör att vår region växer i betydelse, både nationellt och internationellt. Men i ett förändrat omvärldsläge räcker det inte längre att vara konkurrenskraftig. Frågan är också hur robust industrin är när förutsättningarna snabbt förändras.
De senaste åren har visat hur sårbara våra värdekedjor kan vara. Pandemi, geopolitiska spänningar och störningar i globala leveranskedjor har fått konkreta konsekvenser för företag i Norrbotten och Västerbotten – leveranser som uteblir, insatsvaror som försenas och kostnader som förändras från en dag till en annan. Det här är inte bara en upplevelse det är en bekräftad bild. En aktuell analys visar att tre av fyra industriföretag i regionen vill växa, men att kompetensbrist, kapacitetsutmaningar och osäkerhet bromsar utvecklingen.
Samtidigt är industrin i norra Sverige inte bara regionalt viktig, den är avgörande för Sveriges export, klimatomställning och långsiktiga konkurrenskraft. I ett läge där totalförsvaret stärks blir också industrins förmåga att upprätthålla produktion och leveranser en del av vår samlade beredskap.
I den verkligheten blir det tydligt att vi inte längre kan se företag isolerat. För att förstå både möjligheter och sårbarheter behöver vi lyfta blicken och se hur företag hänger ihop, i värdekedjor. Och det är just här nästa steg i utvecklingen behöver tas.
Många av sårbarheterna finns dessutom i det regionala samspelet. Företag är beroende av fungerande transporter, tillgång till energi, rätt kompetens och samhällsfunktioner som fungerar även vid störningar. Det handlar inte bara om att en enskild produkt ska levereras, utan om att hela system ska fungera. Om transporter stannar, elförsörjningen brister eller kompetens saknas påverkas hela kedjan.
Många små och medelstora industriföretag i norra Sverige har hög teknisk kompetens och en stark vilja att utvecklas. Samtidigt saknas ofta tid, resurser och strukturer för att arbeta långsiktigt med risk, omställning och affärsutveckling i ett större sammanhang. Resultatet blir då att vissa företag har förutsättningar att växa och ta position i de stora industrisatsningarna, medan andra saknar möjligheten att ens ta steget in. Risken är att företag blir åskådare till vår egen regions utveckling och det förlorar vi alla på.
För vissa företag är det redan verklighet. Orderförfrågningar finns, men många tvingas tacka nej på grund av brist på kompetens, investeringskapacitet eller lokaler. Samtidigt saknar över hälften av företagen strukturer för att hantera risker och störningar. Det visar både hur sårbart systemet är och hur stor potentialen är att göra rätt insatser.
Det är här ett mer systematiskt och behovsdrivet arbetssätt gör skillnad. Genom att utgå från företagens verkliga behov, arbeta strukturerat med behovsanalyser och samtidigt kartlägga och utveckla regionala värdekedjor, kan vi skapa bättre förutsättningar för både robusthet och tillväxt. När vi dessutom bygger fungerande former för dialog mellan industri och offentliga aktörer kan kunskap omsättas till konkret handling.
Det är också en riktning som nu syns nationellt. Tillväxtverket har nyligen initierat satsningen Resilient industri, med målet att stärka företagens beredskap och produktionsförmåga vid störningar. En central utgångspunkt är att många företag förväntas ha en beredskap, men saknar verktygen för att omsätta det i praktiken. Det understryker behovet av att inte bara prata om robusthet, utan att arbeta konkret tillsammans med företagen. Det tycker vi är bra.
För att lyckas krävs också rätt förutsättningar. Tillgång till viktiga resurser som kompetens, energi, transporter och fungerande infrastruktur är avgörande, särskilt i en region där avstånden är långa och investeringstakten hög. Det handlar om att koppla ihop företagens utveckling och samhällets behov.
En industri som klarar att hantera störningar, säkra sina leveranser och ställa om sin produktion är också en industri som står starkare i konkurrensen och kan ta nya affärer. Robusthet och konkurrenskraft är inte två olika mål, de är två sidor av samma mynt.
I norra Sverige har vi goda förutsättningar att ta en ledande roll i detta arbete. Men det kräver att vi går från insikt till handling och att vi gör det tillsammans. För IUC Norr är detta vår agenda framåt. Vi kan industrin och vi vill bidra till att stärka industrins robusthet genom företagsnära insatser, ökad förståelse för regionala värdekedjor och ett mer systematiskt arbete med beredskap, kompetens och omställningsförmåga. Frågan om industrin i norr klarar att leverera handlar i grunden inte om kapacitet, utan om vi bygger rätt förutsättningar i tid.
/ Maria Enholm, vd IUC Norr
Industriellt utvecklingscentrum för Norrbotten och Västerbotten
Dela artikeln